Total lycka

Från fullständig Alfapet misär till någonting mycket bättre och roligare: mammas hemmagjorda pannkakor. Till och med pappa tyckte om dem.

Hemska ödet

Hur kan man tro på högre makter när man får följande bokstäver i Alfapet? Grymma öde.

Middagsips

Det är aldrig för sent att äta varmkorv både till lunch och middag. Idag grillade vi på gården eftersom varken erik eller jag orkade laga mat. Billigt och bra och dessutom ingen disk.

Misdsommar

Ser ni vilken ängel? Jag köpte en vit klänning att ha på mig på midsommar men de blev aldrig av. Därför hade jag den idag istället när jag gick på stan och åt varmkorv med barnen.

Nya böcker

Idag har vi köpt massor av böcker att läsa. Tyvärr är de flesta till för att ge bort, men det är roligt att låta sig frestas av vad man skulle kunna behålla för sig själv. Machiavellis "Fursten" är det ingen som vill ha så den kommer jag att läsa själv. Jag har läst den en gång innan men då var jag inte så intresserad av sån´t som idag. Jag gillade inte den för det var inget om kärlek i den.

Min hud

Nu har jag äntligen fått tillräckligt bruna fötter för att kunna bära upp det här nagellacket. Innan hade jag rosa. Röd-orange känns slampigt om man inte har solbrända fötter och moderiktiga sandaler. Det är mycket med det jordiska. Denna nyans är Mavalas Nice.

Midsommar

Elsa är inte rädd för någonting.

Skansen

Den här bilden påminner mig om boken "Brave New World" där vilda människor hålls fångna i reservat och ska kan rymma iväg. Här ser vi en som försöker fly från sina bojor och leva tillsammans med djuren istället.

Älgkon svarade inte ens på stenkastning och kanon-skrik av 2st 2.5-åringar.

Sommarens tragedi: Daggans Barba-docka har försvunnit för evigt och ligger nu på botten i sälarnas bassäng på Skansen.

Söt vit påfågel.

Även älgen har fått tvillingar.

Den här skiten dödar min själ.

Det är ju inte konstigt att man blir knäpp av att koncentrera sig så mycket på sport i dessa tider då lagspelare får audiens hos Sarkozy när det torskat. Tänk om Andreas Isaksson skulle få enskilt kvartssamtal med Fredrik Reinfeldt efter ett insläpp för mycket.

Välkommen till världen prins Daniel

Jag har inte kunnat uppdatera min blogg på et tag eftersom jag har varit så absorberad av kronprinsessan Victorias bröllop. Jag är nu lika förälskad i Prins Daniel som jag var i vampyrynglingen Edward Cullen i vintras när jag försökte ta till mig lite tonårskultur.

Jag tycker Daniel kommer att vara och är fantastisk. Han blir en underbar prins i vårt lilla kungahus vars anrika "blåblodiga" dynasti regerat sedan 1818. Föga imponerande för t ex Margrethe av Danmark vars släkt Schleswig-Holstein-etccc hållt på mer än dubbelt så länge.
Mest skrattretande måste snacket om vem som är av kunglig börd eller ej vara för fursten Henri av Luxemburg och kung Juan Carlos av Spanien som båda tillhör den gren av Bourbon familjen som är sprungen ur Capet-dynastin vilken haft regentskap i något Europeiskt furstendöme sedan 802.

För att diskussionen om blåblodighet skall kännas riktigt seriös krävs nog tusen år till av, ska vi säga intima släktrelationer för att man ska kunna tala om riktigt blått kromosomreducerat blod.

Min själsliga utveckling

Snövit och dom 7 dvärgarna från 1937.
En film jag nu sett 19 gånger och fortsätter att lära mig av:
"OOO Im so ashamed. I ran away because I was afraid. What ever shall I do? What do you do when things go wrong ?(talar till dom tecknade kaninerna). O, you sing a song. Tralallllalalallahihiiii. I feel better already".

Ett lättare sätt att stå ut med sig själv.

Ikväll

Inte bara Victoria och Daniel ska leva tillsammans utan även vi två.

Inget säger äkta kärlek som fleecepläd och fotbolls VM.

Erik har laddat ner vovozela-ljud till sin iPhone. Det främsta hotet mot vår relation.

Dagens parklek

Det bästa med att vara två är att man slipper hälften av allt jobb.

Fort går det.

TVÅ: the coolest number.

Dagny bakar Victoria-bakelser lagom till bröllopet.

Sommarlovets första dag!

Vädret inte på topp, men friheten känner inte sådana begränsningar.

Mina nätter

Här sitter jag alltså framför Wikipedia och försöker att förstå världen. Mest av allt saknar jag mitt visakort. Trodde inte jag var så besatt av pengar, men nu när jag måste vänta i sju dagar på nya känns allting svårt och meningslöst.

Eriks räddning

När vi slarvat bort såpbubbleburken fixade Erik dessa till barnen och sen fyllde vi en gammal glasburk med diskmedel och vatten.

Början på min semester_

Min semester har börjat med att jag blev av med mitt visakort vilket innebär att jag nu inte har en spänn kvar. Dessutom har jag varit så trött och ledsen över allt möjligt att jag inte kunde börja slappna av förrän under gårdagen. Jag var borta på middag hos Andreas som varit i Sydafrika i nästan ett år och drack rosévin och tittade på hans bilder från kliniken där och åt god afrikansk mat.

Sen har jag sovit, tittat på Emil i Lönneberga och gråtit litegrann (lättrörd), lagat kycklingsallad och planerat för min Paris resa som jag kommer att göra i höst. Jag ska gå på Louvren och titta på renässansmåleri som jag gillar. Tyvärr är det inte så stor kollektion dom har där, men några fina bilder finns det. Exempelvis ett tidigt självporträtt av Albrecht Durer som är väldigt fint.

Den lilla ugglan i vattenfärg finns tyvärr inte utan bara ett porträtt och en landskapsetsning. Visst är den gullig?

Sista arbetsdagen

Detta blir min sommarläsning!
Den totala avkopplingen från min fruktansvärda KBT kurs som jag gått i vår och måste stå ut med i höst med.

Just nu går all min tid åt att jobba så att jag kan vara klar till ledigheten, hämta o lämna barnen samt hinna ta hand om dem och deras myriader av behov. Jag sov 4 timmar inatt så detta har varit en god dag. Imorgon ror jag att jag kommer att bryta ihop för att vara sysslolös och ledig är någonting som jag har svårt att hantera. Att befinna sig i en kravfylld situation uppfyller ett behov även hos mig. Inte bara dom andra.

Ett kulturelllt arv

Jag för mina hämningslösa levnadsvanor vidare.

As time goes by

Tiden går for när man har små barn.

En tröttis

Idag hittade jag den här lilla guldklimpen innanför sovrumsdörren. Jag trodde att hon var vår gamla damsugare så jag puffade till henne lite med ena foten och blev lite besört när hon var så mjuk. Det visade sig vara Elsa som gått och lagt sig för att sova middag med ansiktet i parketten.

Sommaren är nästan här!

Om en vecka har jag semester och då måste jag slappna av. Jag har gått och tummat på den här boken sedan januari men inte haft tid att läsa den och nu känner jag att det finns tid över. Men ska man verkligen läsa facklitteratur på ledigheten? De får bli denna varvat med Twilight böckerna och lite skvallertidningar på picknickfilten.

Det var ett tag sedan sist

Ni känner mig som en anankastisk och svårmodig dysterkvist. Nu har jag äntligen släppt på hämningarna och börjat njuta av livet. När jag ser hur gullig jag ser ut nu fattar jag inte varför jag inte släppt loss lite tidigare. Vad tjänar man på att missunna sig själv allt som är njutningsfullt om det inte skadar någon annan och den enda vinsten är en kortvarig känsla av välbehag. Att man gjort någonting svårt och moraliskt.

Från och med nu ska jag koncentrera mig på att övertrassera min egen moralkompass och bli lite friare.

lite feedback om min oro för terapin

Min terapeut lämnade återbud! Nu kan jag vara mig själv i två veckor till. Pust.

Omigen

Men vad i...? Min harmoni går över i detta. Jag jobbar 60 timmar i veckan och detta är tacken? Både Daggan och Elsapelsa kissar på mitt lutade köksgolv. Som tur är har vi redan spillt karamellfärg på det så kiss är en bagatell i sammanhanget. Men ändå.

En liten stund

En liten stund för mig själv som skingrar lite tvivel.

Årets första fästing

Letat fram pincett till en ovaccinerad unge med skärgårdfästting. Såhär är det att vara förälder: att tvingas acceptera att det man gillar mest i livet är skört och kan skadas och förgås oavsett vad man gör. Det enda man kan göra är att trösta när dom ramlar, vagga när dom är ledsna och härbärgera vardagsgnället utan att själv bli sinnessjuk och hoppas på de bästa. Såklart vill man låsa in dem i sitt lilla själsliga bankfack men detta gör ju i verkligheten bara en narcissist.

En kändis har invaderat mitt hem..äntligen

Magnus Uggla

Läxläsning

PANIK! Imorgon har jag min psykoterapi och jag har inte gjort min hemläxa. Jag har så mycket ambitioner och åtar mig att förbättra mitt liv (för medmänniskornas skull) och så skier jag ändå i att göra mina läxor. Jag vet vad som kommer att hända: terapeuten kommer att säga "jaha och hur angeläget är det egentligen för dig med förändring av det här (eller det där)?".
Jag vill i första hand vara en något mindre påfrestande livspartner men någonstans tänker jag att han har stått ut med mig såhär långt. Han har satt djävulen i sin båt av egen fri vilja. Han får ro mig i land.

Tunnelbana

Dom här självständiga personerna kan idag räkna upp tre på varandra följande t-banestationer i inbördes ordning: Slussen, Mariatorget, Zinkensdamm. Själv kunde jag inte åka kommunalt på egen hand förrän jag var ca 26.

Ett nytt perpektiv

För er som aldrig tröttnar på att tycka synd om mig kommer ännu ett scoop: såhär många våningar släpar jag mig själv och två ungar upp för varje dag. Men allt motiverande arbete har sina vinster. Barnen vet om att om de inte släpar upp mig är pappa inte är hemma finns det ingen matlagningskunnig (sic!) i huset vid middagstid.