Jag måste få tycka illa om dom som har det bättre

Jo, det måste jag.

Idag köpte jag en tidning som heter Elle (UK edition). Man bör skilja den från alla andra Elle som finns. Eller så gör man inte det, whatever. Kate Hudson är i alla fall på omslaget och beklagar sig inne i tidningen på att det är så ont om roliga roller och att hon ibland känner sig trött på sitt jobb helt enkelt. Hon känner sig inte kreativ liksom. Hon genomgick en svår ökenperiod efter sin skilsmässa och jobbade inte på flera år. Sen så kom lusten tillbaka igen och hon började spela in film med Nicole Kidman och några andra. Kate har aldrig haft problem med konkurrens i Hollywood eftersom de flesta hon känner där är gulliga och snälla och bara måna om att skapa konst. Hon har lärt känna många kändisar (Madonna osv) men har å andra sidan gått i skola med andra kändisbarn och hennes föräldrar känner mest kändisar så hon har inte haft mycket tillfälle att jämföra sina vänner (Madonna) med vanliga individer och inse att fromhet kan ta sig i olika uttryck (men hos Madonna oftast inte alls).

Kate tycker synd om alla bloggerskor som inte har några egna liv utan bara ägnar sig åt att kolla på paparazzibilder på henne, klaga på hennes outfits och fantisera om hennes killar.

Jag håller med henne. Själv har jag projicerat över hela mitt privatliv på den här bloggen eftersom all min andra tid på dygnet ägnas åt jobb. Barnpassning (jobb utan lön) och hushållsarbete (jobb som kostar pengar = slaveri with a twist). Jag har inte som Kate haft möjlighet att vara ledig två år för att jobbet upphört att ge mig någonting utöver mina yoga dater med Madonna. Jag har inte haft hennes möjligheter till ett bra liv där andra människor som är ens konkurrenter känns "gulliga" eftersom dom inte har en chans mot en. I värsta fall säger Kate: "om allt går åt helvete så har jag ju stugan i Aspen".

Peter Dalle moment för mig -"tänkte inte på det"...