
Dessa två herrar har nu i en termin plågat mig med alla sina omöjliga skrifter. Jag gör ju mitt bästa i det här livet, men tyvärr är det dags för mig att acceptera mina begränsningar. Åtminstone för den här terminen. Nu är det bara 30 högskolepoäng kvar innan jag kan läsa Drömtydning med fritt sinne utan krav på att kunna rabbla upp innehållet i den.
Skolavslutning: lika underbart idag som för 20 år sedan.
Gör de nästan värt att studera vidare livet ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar