I syfte att få mina barns barndom att framstå som idyllisk känner jag mig tvungen att ta med dem på picknick i tid och otid. Det känns mer autentiskt/organiskt/PK så. Minusgrader inget hinder.
Brödet har jag bakat själv bitches!
Glada miner och nystagmus trots isande och råa vindar, kalla blöta vantar och totalt grådaskig svenne-misär. A day in the life...
Jag försöker att komma över min största skräck genom att tvinga mina barn att vänja sig vid tandläkaren i tidig ålder. För min del blir det gradvis exponering. Bara att sitta i dessa lokaler är äckligt för mig. Men Daggan var underbar, rar, duktig och utan hål. Allt jag inte är med andra ord...
Happy Elsa. Inga tandtroll här heller. 
Dom säger att det är bra mot och för allt men smakar och luktar gammal rännsten. Tacka vet jag transfetter. 
Det här hoppas jag verkligen inte ger bruna tänder som Rooibos, min gamla favorit. 
Aardbeg Islay maastricht etc whatever. Luktar och smakar gammal gubbe och kommer aldrig att gå att uttala. Allt det jag gillar med andra ord: dyrt, gubbigt och utländskt. 
En klyfta i vardera näsborre över natten. Ett gammalt tips från norrbottniska sierskan Saida. När du vaknar och tar ut klyftorna kommer allt du upplever automatiskt att kännas bättre än det var stunden innan. 
Detta drack jag te på under hela min graviditet och det enda jag vann på det var nattliga svettningar och TV-tittande barn-exakt sådana som alla andra jag känner har.
Klänningspremiär 2011: jag försöker styla mig på ett sätt som passar årstiden. Är detta ett nattlinne eller en säck? Den som lever får se. Efter 6 månader påpälsning och thermoställ så har man onekligen tappat all sting. Jag passar inte i någonting längre. 
För den onda halsen: bär, druvjuice och 3 cl sprit typ rom. Skall vara varmt. Detta lindrar all smärta och feber och ger en behagligt lullig känsla när man skall kolla på Orange County Choppers med sin kille. 
Imma på linsen!!! Oj då.
Med hjälp av lite välvilligt våld, en hårnål och en pincett fick jag tillslut ut denna pärla ur Elsas högra näsborre. 
En operation som tog 30 minuter och nästan knäckte mitt tålamod totalt. Nu är vi dock vänner igen: Elsa, jag och den lilla rackaren. Dessutom har barnen lärt sig fem nya fina ord att dra till med i sjönöd.
Dom här smakar preciiiis som McDonalds...
Sallad: varför försöker jag ens lägga det på tallriken. 
When I was your age we were so poor we had to eat our toys. 
Därför är jag idag tacksam över varje kycklingburgare som jag kan få. Bara hemska i-landsungar som tror att allting handlar om dom själva och deras iPhone kan tacka nej till lagad mat.
Fotografpappa. 
Elsa och Dagny försöker ockupera barnvagnen. 
Liggande lunch. Ett bra sätt att förinta 3 års god uppfostran. 
Jag joinar. Fö absolut krav att börja smörja in halsen ASAP. 
Cool fika tjej. 
I mitt esse. Kolla vad liten!!! Gosig sebastian i min famn. 
Jag blir bara husligare och husligare. 
Jag slänger själv ihop min lingonsylt när det är slut på Konsum en vanlig torsdag.
Det måste vara joggningen. Nu orkar jag till och med le efter matlagningen. Amazing. 
I love you Adrienne!!!
Premiärjoggning. 
Man kan göra aftonklänningar av det mesta skräp man kan hitta. Ni kan aldrig gissa vad dessa egentligen är gjorda av...
Perfekt längd. OBS, matchar tatueringarna...
Allt klär en lady. Även ett finger i näsan. 
När barnen deppar ihop är det bra att ha fickor att ha händerna i....
Jag är inte stolt, men det duger. 
Casual cooking: inte ens för ett gråtande barn och en vidbränd pytt tappar den moderna mamman sin harmoniska attityd. Reinfeldt hade rätt: män är precis lika bra på att göra matlådor till barn som kvinnor.
Den här stjärnan ordnar med sina accessoarer. 
En alltför lång boa kan vara lite knepig att hålla koll på hela tiden. 
