söndag 28 februari 2010
Det kunde varit värre.
Titta vad jag hittade denna städ-söndag! En finfin tvådollar-sedel från Zimbabwe där jag växte upp en gång i tiden. Denna sedel är en originaldollar från 1983 (ny valua introducerades 2006) har jag säkert sparat av min veckopeng för att köpa något vackert. 2 ZWD var en gång i tiden värt precis två engelska pund. När den nya valutan kom var man tvungen att punga ut med en miljon ZWD för att kunna köpa ett pund.
Så trots att jag sparat och sparat på denna lilla sedel så tror jag inte a jag kan köpa någonting för den. I alla fal inte i Zimbabwe där de i alla fall inte finns någonting att köpa nuförtiden så det går på ett ut. Jag kommer spara den i alla fall. Kolla bara vad snygg den är! Djupblå med lila vattenstämpel, sådana sedlar finns ingen annanstans. I alla fall inte på ställen där det finns tuffa djur att skylta med på valutan.
Så trots att jag sparat och sparat på denna lilla sedel så tror jag inte a jag kan köpa någonting för den. I alla fal inte i Zimbabwe där de i alla fall inte finns någonting att köpa nuförtiden så det går på ett ut. Jag kommer spara den i alla fall. Kolla bara vad snygg den är! Djupblå med lila vattenstämpel, sådana sedlar finns ingen annanstans. I alla fall inte på ställen där det finns tuffa djur att skylta med på valutan.
Änglabarn
lördag 27 februari 2010
Löning och dags att betala räkningarna
Jag demonstrerar min köpkraft genom att klicka på "send". Ingen kan se det utom banken och mina fakturamottagare. Ingen saknar mig utom kronofogden.
1960:
- Checkhäfte
- Checkhäftefodral
- Travellers checks
- Sedlar och mynt med genomtänkt design
- Plånböcker i säm- eller krokodilskinn
- Handväskor fyllda av värdepapper, läppstift och filterlösa cigg
- MacBook
- Plastkort med chip
- Autogiro
- Ser aldrig pengarna man tjänar
- Handväskor fyllda av gamla tuggummin, läppglans och kommunikationsmedel.
Familjelördag
Pappa dricker medicin
torsdag 25 februari 2010
Idag vill jag inte:
1. Gå upp
2. Jobba. Idag känner jag att jag hatar mitt jobb. Har ångest över allting som gått fel där. Vill inte vill inte.
3. Gå jour. Kommer inte hem förrän klockan 23.00 idag.
4. Sminka mig. JAg vet at det behövs, men jag är så trött på mitt ansikte. Bäh! Vill vara någon annan.
Skulle vilja:
1. Åka till norrbotten med barnen och Erik. Vila en vecka i fiskestugan och att det av en slump skulle bli sommar just nu.
2. Att det ska bli varmt så att jag kan ha ett par fina skor och att det ska vra sommarlov.
3. Vinna 20 miljoner på lotteri och att det på bonus-skrapet ska ingå en ansvarsbefrielse så att man slipper alla sina förpliktelser, skyldigheter och antaganden.
4. Att jag vaknade upp och hade Kate Moss garderob för en dag.
onsdag 24 februari 2010
Kära farmor
Käraste farmor. Tack för att du lämnade efter dig så vackra dagboksanteckningar att vi barnbarn fått ta del av dina tankar och upplevelser just i de stunder då de varit som mest relevanta för oss i våra liv. I söndags till exempel, då fyllde pappa år och vi läste dina inlägg om hur du åkte lastbil till Arvidsjaur i 20 minusgrader för att föda vår storskalliga far på lasarettet där (senare identifierat som sjuksuga).
När jag var yngre läste jag om dina dagar som sjukvårdsbiträde och det kunde du kanske inte veta att vi två vid samma ålder skulle ha exakt samma jobb. Sedan blev våra liv helt olika såklart. Du levde i skogen och jag bor i stan. Du hade inte varmvatten eller el förrän på 60-talet och jag äger inte ens en tändsticksask. Du skrev dagbok och hugskott på smörgåspapper och jag har blogg.
Men en jävla sak har vi gemensamt idag och det är att våra ungar har ytterkläder inomhus, det saknas fungerande kommunala transportmedel där vi bor och värmen i bostaden räcker bara till halva den yta som omfattas av hyres-avin.
Snökaoset driver mig till vansinne. Ingenting fungerar som det ska. Men tänker ändå på dig lilla farmor, ingenting har blivit bättre. I synnerhet inte kvinnornas/mödrarnas uthållighet/tålamod. Karin Maria Norberg, I salute you.
När jag var yngre läste jag om dina dagar som sjukvårdsbiträde och det kunde du kanske inte veta att vi två vid samma ålder skulle ha exakt samma jobb. Sedan blev våra liv helt olika såklart. Du levde i skogen och jag bor i stan. Du hade inte varmvatten eller el förrän på 60-talet och jag äger inte ens en tändsticksask. Du skrev dagbok och hugskott på smörgåspapper och jag har blogg.
Men en jävla sak har vi gemensamt idag och det är att våra ungar har ytterkläder inomhus, det saknas fungerande kommunala transportmedel där vi bor och värmen i bostaden räcker bara till halva den yta som omfattas av hyres-avin.
Snökaoset driver mig till vansinne. Ingenting fungerar som det ska. Men tänker ändå på dig lilla farmor, ingenting har blivit bättre. I synnerhet inte kvinnornas/mödrarnas uthållighet/tålamod. Karin Maria Norberg, I salute you.
måndag 22 februari 2010
Godmorgon solsken!
Kom HEM Erik!
Äntligen Hemma
O, nu har jag övervunnit SJ/SL/CONNEX eller vad det är dom nu heter, dvs jag har kommit hem. Lyckliga jag har fått hjälp att passa flickorna och med att laga barnvagnen under tiden som jag var och njöt av livet på möhippa. Nu har vi landat hemma räddade undan ovädret, snön och isen. Jag har svängt ihop en gammal specialité; havegrynsgröt med lingon och sedan blir det astmamedicin och sängen BUMS.
Möhippa!!!
Äntligen har det varit möhippa!! Ingenting blir man så glad av som kärlek. Även om vi firar en vän som kommer att få sin älskade om en månad så tänkte jag hela dagen på hur mycket man också kan älska goda vänner.
Det sagt måste jag rekommendera alla som vill gå rakryggade genom livet att lära sig promenera med stil hos fantastiska Jardel på High Heel School. I början kändes det ganska onödigt, men efter en och en halv timme hade jag(och vissa andra men jag nämner inga namn här) förvändlats från hösäckar till superstjärnor. Note to self: glöm aldrig vikten av att gå rakryggad genom livet.
Som mormor sade: " Oknäppt jacka och dålig hållning passar inte en lady"
Som Hemingway sade: "bättre att dö på sina fötter än att leva på sina knän"
När man är för trött för att kunna glädjas åt annat
Kolla in denna nörd-exposé:
Kan jag bara skratta åt Trimuph the Insult Comic Dog, den plastiga lilla hunddockan från the Late Show med Conan O´Brien. Lyteskomik botar alla sorger för mig. Tyvärr kan man inte hitta klippet när han besöker Michael Jackson fans på YouTube.
Kan jag bara skratta åt Trimuph the Insult Comic Dog, den plastiga lilla hunddockan från the Late Show med Conan O´Brien. Lyteskomik botar alla sorger för mig. Tyvärr kan man inte hitta klippet när han besöker Michael Jackson fans på YouTube.
fredag 19 februari 2010
Högtidsdräkt
Har haft lite funderingar kring vad som egentligen utgör en "högtidsdräkt" och inte. På en inbjudan sår det "mörk kostym", vilket jag vill hävda är en ganska formell klädkod. Jag har sökt i Magdalena Ribbing-boken och lite annorstädes och insett att det enda rätta om man vill vara rätt klädd i alla väder är att skaffa folkdräkt.
Folkdräkt är den nya lilla svarta. Alltid rätt. Alltid hett. Alltid stiligt. Kräver ej hetsbantning eller stumpbyxor med gördel. Den perfekta outfiten.
onsdag 17 februari 2010
måndag 15 februari 2010
söndag 14 februari 2010
Alla hjärtans dag
Idag är det alla hjärtans dag och jag känner mig såhär (bilden). Det är Beatrix (målad av DG Rossetti), Dante Alighieris flickvän i dödsögonblicket. Hennes liv kanske var svårt, men när den röda duvan kommer för att hämta hennes själ fattar hon att hon kommer att komma till himlen och den iniskten får hon medan hon fortfarande är i livet.
Alltså: efter en tung natt så har jag allt jag vill ha och hopp om ännu bättre. Nu ska jag baka någonting chokladigt tills svärmor kommer på Valentines-kaffe.
Alltså: efter en tung natt så har jag allt jag vill ha och hopp om ännu bättre. Nu ska jag baka någonting chokladigt tills svärmor kommer på Valentines-kaffe.
lördag 13 februari 2010
Hon får det från sin mamma förmodar jag.
Livet är så jobbigt. Man har så mycket, vantar, sockar, ryggsäck och allt men det finns alltid mer som kan väcka begär. Varför kan vi inte få allt? Varför måste man dela och komma överens?
Jag har också allt man kan önska sig. Därför förstår jag hur hon känner. Ibland vill man bara lägga sig ner på marken och grina tills det går över.
Jag har också allt man kan önska sig. Därför förstår jag hur hon känner. Ibland vill man bara lägga sig ner på marken och grina tills det går över.
Någonting sorgligt
Är det ett par skor eller ett djur? I veckan har designern Alexander Mc Queen gått ur tiden, bara 40 år gammal. Men vad spelar ålder för roll för en som skapat sådana volymer vackra, unika, underbara helt nyskapande saker? Kanske inte så mycket, men det är synd att det föds så få som inte gör som alla andra och ändå bidrar till den stora massans välbefinnande . Om jag kunde skull jag köpa ett par av hans skor att ha på mig när jag känner mig mentalt förslavad.
söndag 7 februari 2010
Blomvakter
Bland alla andra jobb man har men tror sig dömd att misslyckas med har vi nu lyckats bli blomvakter åt några krukväxter i fem veckor. Det är knappt man vågar lämna hemmet (eller kanske är det det man borde göra). Allt vi haft hittills har vissnat inom en vecka.
Erik tränar styrka med medeltungt barn eftersom vi inte har tid att gå på gym.
Erik tränar styrka med medeltungt barn eftersom vi inte har tid att gå på gym.
En söndag
Idag har det varit söndag hela dagen och eftersom jag inte kollade på melodifestivalen igår, har jag ingenting nytt att tänka på idag. Istället har jag packat upp en flyttkartong, haft tvättid och surfat på internet. Helt underbart att hitta dessa solglasögon samtidigt som jag läste om inlägget i en av mina bästa bloggar här.
Någonting annat som "white people like" enligt bloggen är t ex espresso, sjömanskavaj, Barack Obama och grammatik. Jag är själv ganska "white people". Man gillar ju att känna sig ensam med det exklusiva och se sig själv som en person av unik och särpräglad smak samt snille.
Därför har både jag och Elsa solglasögon inne idag.
Någonting annat som "white people like" enligt bloggen är t ex espresso, sjömanskavaj, Barack Obama och grammatik. Jag är själv ganska "white people". Man gillar ju att känna sig ensam med det exklusiva och se sig själv som en person av unik och särpräglad smak samt snille.
Därför har både jag och Elsa solglasögon inne idag.
lördag 6 februari 2010
Melodifestivalen
Ikväll bänkade jag mig framför ettan med en het skål nudel och tomatsoppa, redo för en kväll i traditionernas namn med schalgerfestivalen. Nu har de gått 30 minuter och jag klarar inte mer utan Valium.
Man behöver inte ha ångest i livet mer än vad som är absolut nödvändigt. Dom får säga vad dom vill. Jag kommer inte att hänga med i lunchrummet, men varför ska man lyssna på Linda Pritchard när "Soldier of Love" med Sade finns?
Sade är världens vackraste kvinna sjunger världens vackraste musik. Fattar inte att hon aldrig blir ful,tjock och tråkig nån gång. Hon är faktiskt 47 år gammal och har turnerat med sunkiga musiker hela sitt liv, hur kan man inte bli nedgången av det? Förmodligen har hon skitit i att ha ångest och kolla på Melodifestivalen.
Man behöver inte ha ångest i livet mer än vad som är absolut nödvändigt. Dom får säga vad dom vill. Jag kommer inte att hänga med i lunchrummet, men varför ska man lyssna på Linda Pritchard när "Soldier of Love" med Sade finns?
Sade är världens vackraste kvinna sjunger världens vackraste musik. Fattar inte att hon aldrig blir ful,tjock och tråkig nån gång. Hon är faktiskt 47 år gammal och har turnerat med sunkiga musiker hela sitt liv, hur kan man inte bli nedgången av det? Förmodligen har hon skitit i att ha ångest och kolla på Melodifestivalen.
fredag 5 februari 2010
Soaked in luxury
Ikväll är jag gräsänka. Erik ska u och jag ska vara hemma. Jag har laddat för en underbar kväll. Tända ljus, mjölk på glas, levande ljus karamellkungen och SvD bilagan med lyxbostads annonser. Jag ska fönstershoppa litegrann, ingenting under 6 miljoner ska jag ha. Fantiserar om en femma på Kammakargatan men inser min nuvarande bohag inte egentligen passar sig i sådana flotta omgivningar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)